Ring klocka ring
Ja, så var i stort sett vårt nittionde år över. Så sakta, efter ett intensivt år, börjar julstämningen sippra in även här. Snön faller, göra-listorna ser faktiskt ut att ha en ände och vår födelsedag är firad. När jag genom arbetet med 90-årsjubileet fått syn på hur mycket Rädda Barnen betytt under dessa år, så har det inte bara stärkt mig i att vi gör skillnad utan också fungerat som en utgångspunkt för vad som är möjligt framöver. Kanske ännu hellre, vad som är nödvändigt. Under bara det här året har vi tillsammans med våra systerorganisationer runt om i världen, inom Save the Children, startat en femårig kampanj för att minska barnadödligheten radikalt, Luxemburg har sällat sig till listan på länder som infört ett förbud mot att aga barn, en stor internationell satsning för barns rätt till trygghet och skydd har inletts, vi har konkret hjälpt barn i akuta katastrofer runt om i världen för att bara nämna några saker från året som går mot sitt slut. Vi är långt ifrån klara med vårt uppdrag; fler krafter behövs och det är bråttom. Men förändring är möjlig, ibland häpnadsväckande snabbt ändå givet hur mycket som handlar om attityder och värderingar gentemot barn. För visst är det så, att barn är ett folk och dom bor i ett främmande land, men allra mest är de alla individer och medmänniskor som bor grannar med alla oss vuxna. Låt oss avsluta 2009 och inleda 2010 med att bemöta barnen som du själv vill bli bemött: Med respekt, tilltro, lyhördhet och hinkvis med kärlek.
Dela med dig av denna post